2012-2014

Decembersalong
Vernissage lör 6/12 kl 13 – 16
Öppet
Ons-tors 15-18  Fre-sön 12-15
OBS! Tors 18/12 öppet 17-21.
Läs mera: Tomtenatta i City! 

Jan Erik Svensson, Stenar, målning

Jan Erik Svensson, Stenar – rosa, målning

Eva Hjertberg Jakobsson, Pan, målning

Vardagen får nya dimensioner
Om verklighetsavbildande måleri är bra gör det något alldeles ovanligt med vardagen

Genom att stanna upp och se det alldagliga med respekt och intresse får målaren oss att se det för oss välbekanta på ett nytt sätt. Verkligheten blir större.
Få konstnärer kan göra det bättre än Eva Ström Svensson.

Eva Ström Svensson målar alltid direkt inför föremålen. Aldrig efter foton, om inte fotot är en del av föremålen i motivet. Därför vore det fel att kalla hennes målningar, så exakt avbildande de kan tyckas, för fotorealistiska.
Det finns inget av fotografiets kalla och objektiva avbildande i hennes målningar. Tvärtom är de fyllda av en värme som bara det personliga engagemanget och inlevelsen kan skapa. Hon vill någonting mer än att avbilda. Hon skapar en stämning. Hon är trogen sina ögon, men också sitt bildkunnande och sin vision.

Varje föremål fokuseras med en sådan varm intensitet att det får en ny angelägenhet. Glanser och speglingar i målningens föremål blir både måleiriska effekter och får en symbolisk dimension. Hon gestaltar känslor lika mycket som föremål. Det handlar om en syn på tillvaron som får styra konsten. Och då blir föremålens tinglighet; så påtaglig den än må vara, mindre viktig än det som föremålen kan förmedla.
Utdrag ur Bo Borgs recension i NLT 26.9 2012

utst.nr. 291

Trägården nedanför bron satt vi i. Marknadsplatsen på andra sidan Bron besökt vi. Vallmofälten i utkanten av byn och alla rosor som kantade rue Willson, där kompositören Delius (se länk, nedan) hus med knallturkosa fönsterluckor ligger.

Vi som var där
Jarl, Marie, Hedvig, Sunniva o. Isak 
INGVARSSON CAPALDI

Hedvig

Sunniva

Jarl

Marie

Isak

Här finns även en liten folder med mera uppgifter om Jan-Erik. (pdf A4 – 2 sidor)

Skövde Nyheter 2013.10.24

UTST.NR. 283

Göran Johansson Things Saker
28.9 – 13.10 2013

Nejlikor, målning

Det är Göran Johanssons fjärde separatutställning i galleriet. Förra gången var på våren 2003. Den första gången var redan 1979. Då var det hans allra första separatutställning. Sedan dess har det blivit ett stort antal utställningar – både i och utanför landets gränser. Dessutom flera offentliga uppdrag i både Sverige och Norge. Göran Johansson gick på Valand i början av 70-talet och hade då Peter Dahl och Alvar Jansson som lärare. Måleriet stod alltså högt i kurs och Göran Johansson har förblivit det trogen. Vardaglighetens lov En ketchupflaska, en sko och en gummihandske eller blommor och ett päron. Allt duger till konst. Eller som en startpunkt till konst. Göran Johansson använder vad han har runt omkring sig. Vad han kan se. Gärna det låga. Då blir det inte så märkvärdigt. Även om konst, när det blir det – är det. – Så fort jag bara syn på en tavla av Göran Johansson har jag den redan i mig. Och ruskar yrvaket på min fördrömdhet. Det är en konst som kommer självklar till betraktaren, något jag känner igen. skriver författaren Björn Berglund och han avslutar texten med: – Sammanfattningsvis låter Göran Johansson med sin konst ljus strömma genom mörker. Det är tydligt framfört, det som jag dunkelt förstår. Det svävar inte på målet. Det målas på hjärtat direkt. Han fångar med färgerna glimtar av det som solen binder fast i grönskan och sprider ut bland oss, människor i vått och torrt. Svart använder han sällan som svart, i så fall i sällskap med friskare färger. Gult, till exempel. Ingen målar lika gula citroner som han, och så otroligt runda.

Här finns Björn Berglunds hela text

(Klicka på en bild för att se dem i ett större bildspel)

(Klicka på en bild för att se dem i ett större bildspel)

UTST.NR. 282

Nicolas Krizan 32/50 retrospektiv debut
30.8 – 15.9 2013

Nicolas Krizan är art director, grafisk formgivare, illustratör och serieskapare, född 1963 i Lidköping, men numera bosatt i Skövde. Han har medverkat i serie- och science fiction-fanzin från sent 1970-tal, tecknade och skrev Muminserier under 1990-talet samt för serietidningen Buster 2004–2005. Hans serier och illustrationer – bl a egna skapelsen Lillen – har dessutom publicerats i tidningar som Svenska Serier, Bizarro, Ernie, Knasen och Elixir samt i böcker som Den enda vägen och Allt för konsten. 2010–2011 medverkade Krizan i Seriefrämjandets vandringsutställning Mus Mouse Maus, och 2012 var han en av tecknarna i utställningen Carema min vän på Virserums konsthall. Han har illustrerat böcker och tidskrifter åt förlag som Aleph, Bibliotekstjänst, Bonniers, Bra Böcker, Wela och Wiken samt synts i Jules Verne-Magasinet, Nova science fiction, Minotauren m fl. Sedan 1982 har Krizan varit verksam på reklambyråer i Nyköping, Göteborg och Skövde, de senaste dryga femton åren som en av delägarna på Factum. Han illustrerar även i reklamsammanhang och har dessutom arbetat med grafisk form åt exempelvis förlagen Optimal Press, Jemi, Egmont, Ekholm & Tegebjer och Pagina. Enligt författaren, redaktören och förläggaren John-Henri Holmberg är Nicolas Krizan »nära nog den ende i svensk fandoms historia som man med fullständig självklarhet kan konstatera inte bara är tecknare, utan faktiskt konstnär«. VERNISSAGE FREDAG 30.8 2013 KL 15–19

(Klicka på en bild för att se dem i ett större bildspel)

(Klicka på en bild för att se dem i ett större bildspel)

UTST.NR. 281

DJUR i konsten
25.5 – 8.6 2013

Djur (Animalia) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan. Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes utan måste få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Människan är också ett djur, i begreppets alla naturvetenskapliga definitioner, men i dagligt tal och i exempelvis juridiska eller medicinska sammanhang används begreppet djur i meningen ”djur förutom människan”. Utdrag ur Svenska Wikipedia. Det här är ett sätt att beskriva djur. Det vetenskapliga. Konstnärer gör på ett annat sätt. Och då blir det inte bara ett sätt utan många, väldigt många. Ofta gäller då inte heller gränsdragningen ovan om ”djur förutom människan”. Människan har i alla tider varit beroende av djuren som vän, medarbetare, resurs i olika former eller fiende. Lika länge har vi avbildat djuren. Från grottmålningar till dagens facebookbilder på gulliga katter. Den här utställningen innehåller ett litet urval av alla de djurskildringar som gjorts genom tiderna. Tidsmässigt sträcker den sig från tidigt 1800-tal, eventuellt kan ett japanskt träsnitt vara äldre, till våra dagar. Här finns konstnärer som Torsten Renqvist, Lars Johansson, Ivar Södergren, Eva Zettervall, Henrik Allert, Eva Hjertberg, Christina Frendin Wester, Lena Cronqvist tillsammans med en tysk djurfotograf och många andra. Kända som okända. Målningar, teckningar, grafik i olika tekniker, foto m.m.

UTST.NR. 280

Christina Frendin & Håkan Wester måleri & skulptur
20.4 – 5.5 2013

Christina Frendin Wester är född 1961 och är bosatt och verksam i Norsesund som ligger mellan Lerum och Alingsås. Hon har gått på Hovedskous målarskola och på Valand 1985‒90. På den här utställningen ställer hon ut med sin livskamrat Håkan Wester. Christina Frendin målar frejdigt och i en kraftfull expressionism. När några föremål fångar hennes intresse startar ett växelspel mellan målande och motiv. ‒ Jag hade Jarl Ingvarsson som lärare på Valand. Han var en stor uppmuntrare och blev en inspirationskälla till mitt måleri. När de i höstas ställde ut i Dalsjöfors så skrev Inger Landström i Borås Tidning. – Färgen slår till direkt, men bildens innehåll mystifierar. Detta är typiskt för Christina Frendin Westers måleri när det är som bäst.Hon ställer upp enkla stilleben, ofta barnleksaker eller resesouvenirer, som hon målar av tämligen realistiskt. Men något händer på vägen: det uppstår rent surrealistiskt dråpliga möten mellan de olika figurerna, ofta lika omaka i stil som i storleksförhållande. — Det är som i HC Andersen-sagan där leksakerna börjar leva sitt eget liv.

www.frendin.net

Håkan Wester ( f 1961) gick på Houvedskous målarskola. Men han blev så trött på måleriet att han började med skulptur i stället. Sen dess har han jobbat med skulpturer i geometrisk abstraktion i snart trettio år. ‒ Det är mer konstruktion och hantverk än i måleriet och det passar mig bättre. ”Som minimalist får man nog beteckna Håkan Wester. Hans skulpturer upprepar oftast enkla, regelbundna former i ett stiliserat geometriskt mönster. Men han varierar dem på ett sätt som gör att de aldrig blir enformiga – genom olika material och nya, överraskande sammansättningar.” Inger Landström, Borås Tidning 20.9 2012

www.westerskulptur.nu

(Klicka på en bild för att se dem i ett större bildspel)

Christina Frendin, Musdocka, babusjka och häst, olja på duk

Håkan Wester, 27:5, limträ

Håkan Wester, 27:10, limträ

Christina & Håkan

Christina Frendin, Svartvit docka, o.p.d.

Christina Frendin, Tiger – svart, orange, olja på duk

Christina Frendin, Korgstol, japanska och kanin, o.p.d.

Christina Frendin, Pojke i svart tröja, o.p.d.

Christina Frendin Wester

Christina Frendin Wester

Håkan Wester

Håkan Wester

Håkan Wester, 26:8, akryl

Håkan Wester, 24:6, limträ

Håkan Wester, 24:6, limträ

Håkan Wester

Christina Frendin, Elefeant – occra, o.p.d.

(Klicka på en bild för att se dem i ett större bildspel)

 UTST.NR. 279

Catrin Serck-Hanssen
23.3 – 7.4 2013  

När jag arbetar försöker jag ofta väcka min egen nyfikenhet genom att lura in mig i något oförutsett. Det kan vara genom för mig okända material eller ett annat sätt att måla. När jag målar håller jag mig till ytan. Djup intresserar mig inte så mycket. För mig är det på ytan det händer och rör på sig, därför är jag kvar där. Mitt måleri kan upplevas som fragmentariskt men är det inte så man många gånger upplever verkligheten? Catrin Serck-Hanssen

www.catrinserck-hanssen.com

UTST.NR. 278

Tina Haldorsson
 23.2-10.3 2013

Konsten är ett starkt behov
– Det är min frizon, mitt rum att vara fri och obunden i. Jag har ett behov att uttrycka mig fritt från yttre krav. Hon gör målningar med mycket färg och många former. De föreställer saker från livet som inte går att prata om. – Färgerna och formerna är ett språk som är sig själv nog. De behöver inte översättas eller tolkas, säger hon. Det finns väl egentligen inget direkt föreställande eller igenkännbart. – Ibland tycker jag mig känna igen ett föremål, ibland tycker sig en betraktare se ett annat. Man kan ana föremål och verklighetsfragment men inte identifiera dem. Empati, eller säg inkännande fungerar bättre. Ibland kan hon själv förstå vad det är och ibland inte. – Jag kan inte, och framför allt känner jag ingen vilja eller behov att begripa själv. Jag känner när jag kommit dit jag ska med en målning. Och det räcker. Målandet och tecknandet är för mig en inåtvänd känslomässig upplevelse. Känslor och tankar blir till färg och form. – På ett intuitivt sökande sätt skapar jag i måleriet en värld där allt kan hända. Betraktaren är inbjuden att känna och tänka sina egna tankar och känslor. Det finns inga regler för Tina Halldorsson när hon skapar sin konst och därför naturligtvis inga för betraktaren. – Självklart har de inga titlar, något annat skulle inte kännas rätt. Bilderna är öppna och associativa och det går inte att nita fast med några få ord. – Jag kräver inte av mig själv att det skall finnas någon förklaring. Det är känslan som är betydelsefull. Och den litar jag på. Ibland kan jag förstå vad det är och ibland inte. Men det är inte det som är det viktiga. Jag behöver inte förstå det intellektuellt och jag vill att andra skall ha samma frihet att tolka som jag har när jag skapar. – Säg så här; jag Jag målar det jag har behov av, jag gör det jag behöver…

UTST.NR. 277

Göran Magnusson
26.1 – 10.2 2013 

På lördag öppnar en utställning med Göran Magnusson. Han är född och uppvuxen i Skövde, utbildad i Göteborg och bosatt i Ljungstorp sedan i början av 1970-talet. Han har alltid varit intresserad av bilder och inspireras av konst från vitt skilda tidsepoker. Göran såg popkonsten som en befrielse, ett reningsbad. Plötsligt var allt tillåtet! Görans bilder är alltid föreställande, aldrig abstrakta. I början var det mest blyertsteckning sen övergick han till akvarellen. Motivsfären var oftast ödehus som fick liv i ett slags porträttHan såg dock problem med akvarelltekniken för mediet är så omedelbart och svårt att justera. Akrylen passar honom bättre eftersom han gärna arbetar parallellt med flera bilder och stegvis, målar över och ändrar. Det kan ta lång tid innan en bild känns färdig.De senaste åren har byggnader och stadsbilder fått ge vika för människor, ensamma eller tillsammans, som ögonblicksbilder.

I det gröna

I köket

I rummet

Vid stranden

Göran Magnusson vid sin målning ”Figur 1”

UTST.NR. 276

2012

Decembersalong 13.12-20.12 2012

Eva Hjertberg, Gräshoppa, olja

På TORSDAG öppnar Galleri Lucifer en samlingsutställning med målningar, teckningar, grafik m.m.
Det enda jag i skrivande stund säkert vet är att två lokala konstnärer deltar.

Den ena, Eva Hjertberg, har ni sett tidigare både som medverkande i olika samlingar och separatutställare.
Den andra, Karin Gunnerek, är en för galleriet helt ny utställare.

För övrigt blir det så skilda storheter som Carl Kylberg och Stig Claesson – signaturen Slas. Och allt däremellan.
Många olika konstnärer och många olika tekniker.
Minst ett drygt femtiotal konstverk. Kom och se. Alltid finns det något att tycka om. Det lovar jag.

Rune Lindström

Karin Gunnarek, Kattastrof, tusch

Vernissage tors 13.12 kl 16-19. Öppet alla dagar Mån-fre 16-19. Lör-sön 12-15

utst.nr. 275

Lizz Sharr 17.11-2.12 2012

Det blir Lizz Sharrs tredje utställning på galleriet. 
Senaste utställningen var i mars 2007. 

FÄRGEN
Då skrev Bo Borg i SLA om konstnärers fascination av färgen och om att man kan se den som dekoration eller ett symbolspråk. Men sedan finns det alltid något mera. ”Det är mycket påtagligt, men griper man efter det flyr det undan som en solkatt. Och det är den där gäckande egenskapen hos färgen som lockar målaren Lizz Sharr. Det betyder, lite tillspetsat, att hon ofta inte färgsätter motiv utan låter färgerna skapa sina egna. —Tilltron till färgen smittar. Den sortens måleri vidgar fältet för nya upplevelser. Och till det ger måleri som Lizz Sharrs ny näring.”
Sjäv har hon på frågan om favoritfärg sagt.
– Jag är färgdemokrat. Så det blir olika färger varje dag. Alla färger ska få finnas med i min bildvärld. Ibland målar jag en färg bara för att jag tycker synd om den.
LONDON/GÖTEBORG
Lizz Sharr är född i London, men är sedan början av 80-talet, efter sin tid vid Valands Konsthögskola, bosatt i Göteborg. Hon har utfört flera utsmyckningar i Göteborg och haft flera utställningar både separat och i grupp. Bland de senare kan nämnas en tillsammanns med Kerstin Bergh och fem andra västgötar i Krapperups Konsthall, Höganäs 2011. Stora separatutställningar: Galleri Majnabbe, Göteborg 2010 och Museo de la Ciudad, Santiago de Querétaro, Mexico, 2011-12.

MEXIKO
Vid förra utställningen i Skövde berättade hon att resor har betytt mycket för hennes konstnärliga utveckling och att senast resan till Mexiko satt djupa spår. 2011 fick hon, till sin stora glädje, Regionens Ateljé och Resestipendium till Mexiko. Så hon kunde få uppleva landet under en längre period. Vilket hon aldrig hade trott under sina två tidigare kortare besök.

Lizz Sharr CV och tidigare utställningar

17.11 – 2.12 2012 Lizz Shar
Fre 23.11 extra öppet 18-22. ”Stad i ljus”

utst.nr. 274

Folkuniversitetet – Hantverkscentrum i Tibro
Elevutställning 26.10-4.11 2012

Vernissage fredagen den 26 oktober kl 17-20.
Flemming Mouritsen inviger utställningen med att läsa sagor.
Därefter öppet (v. 43) lör-sön 12-16. Samt nästa vecka (v. 44) fre-sön 12-16.

Bilder från vernissagekvällen på Facebook

MOSTLY MANMADE – KONSTGJORT
En annorlunda fotoutställning med kända och okända fotografer
6.10-21.10 2012

Människan har i alla tider avbildat. Allt ifrån grottmålarna till vår tids fotografer. De tidiga bilderna, som i Altamira skulle säkert bl a ge god jaktlycka. Vår tids reklam- och modefotografer skall skapa försäljningsframgångar.

Grottmålaren såg sig inte som konstnär, eftersom det begreppet inte fanns då. Men idag räknar vi hans/hennes verk till konsthistorien. Dagens avbildande fotografer med en mängd olika uppdragsgivare ser sig nog heller inte som konstnärer utan nöjer sig med att vara fotografer. Även om de ofta skapar bilder med estetiska och bildmässiga kvaliteter som ger dem konstnärliga värden.

Begrepp som den fria konsten och den frie konstnären har förvirrat och förminskat vårt konstbegrepp med en tro om att finns det beställare och/eller en praktisk funktion hos verket så är det inte konst. Om det skulle gälla så blir det inte mycket kvar av vår konsthistoria. Äldre konstverk hade beställare, exempelvis kyrkan och de skulle ofta lära församlingen något ur bibeln. På samma sätt skulle en vacker skål inte kunna vara konst, eftersom den går att använda eller en designad stol, eftersom den går att sitta på. Men vi vet alla att både skålen och stolen kan ge oss konstnärliga upplevelser.

Å andra sidan har konstbegreppet inom bildkonsten vidjats på senare tid. Den kan var idébaserat dithän att den inte ens är visuell. Idag kan konstnären själv vara själva konstverket. En senare konstdefinition är att konst är det som visas där konst brukar visas. Med den senaste utställningen i Konsthallen, Skövde Kulturhus, vet vi nu att serier är konst. Och inte mig emot. Serier kan för mig absolut ha konstnärliga värden. Det är heller inte första gången serietecknare ges konstnärlig status.

Utställningen består av, som titeln anger, i första hand föremål. Allt från hela hus till små, små detaljer. Utställare är två kända fotografer Thomas Harrysson och Mika Väisänen samt ett flertal okända fotografer.

Thomas Harrysson började som fotograf på Skaraborgs Allehanda 1973. 1989 bestämde han sig för att pröva lyckan och öppnade eget. Först i en lokal på Vasagatan. Sedan 1993 har han egen studio på Fjärrvärmevägen i Skövde. Under åren har han jobbat med och för ett stort antal reklambyråer, organisationer och företag. Stora som små. Han har även, som fotograf, illustrerat en mängd böcker. Söker man på hans namn hos adlibris.com så får man direkt elva träffar bl a “Brodera på ylle!”, “Stickning Ett hantverk att utveckla” som belönades med Svensk Bokkonst 2009 och “Grynges bästa såser”.
Thomas har som yrkesfotograf jobbat med allt mellan himmel och jord. I första hand givetvis utifrån beställarens önskemål, men med en egen ambition att skapa en så intressant bild som möjligt. Här visar vi ett litet urval ur hans stora produktion.

Mika Väisänen har en minst sagt internationell bakgrund, född i Finland, uppvuxen i Aachen, Tyskland och i Mexico City.
I början av åttiotalet skaffade han sig sitt första mörk-rum. I slutet av samma decennium utbildade han sig inom foto och design i Bielefeld. Mika har arbetat som assistent åt Jan Paulsen i Hamburg och Micael Wray i Madrid. Sedan blev det New York och assistent åt den kände fotografen Horst P. Horst, som även var god vän med Irving Penn. Åter i Tyskland arbetade Mika, som assistent, åt ett antal tyska fotografer.
Därefter arbetade han som musikfotograf, där han i första hand dokumenterade den internationella hip hop-scenen. Med ett 50-tal skivomslag, ett 15-tal videos och sist men inte minst boken “And It Don’t Stop” som resultat. Det är en över trehundra sidor stor fotobok om hiphopkulturen. Ett åtta års långt arbete i Tyskland, England, USA och Japan, som gavs ut i Tyskland 2004. Sedan åtta år tillbaka finns han i Sverige och bor strax utanför Skövde. Förutom egna fotoprojekt arbetar han för bildbyrån Corbis.

Mika visar bilder, som verkligen passar till temat “Konstgjort”. En serie fotografier från Henrik Allerts arbete tillsammans med glasblåsare i Murano.
Dessutom några bilder från Berlins tunnelbanestationer. Han tog dem till den stora utställningen om skaparen av Berlins U-bahn, arkitekten Alfred Grenander, som visades i Skövde Konsthall sommaren 2008.

Utställningens
okända fotografer 
representeras av ett antal vintagefotografier
av i  första hand designmöbler. Här är det redan föremålet som är bärare av konstnärliga värden. Vi har inte alla plats eller råd med designmöbler i våra hem, men ett unikt foto på väggen är överkomligare.

• En rolig tanke är, att det säkert finns betydligt färre exemplar av fotot än av den avbildade möbeln.
  

  Rune Lindström

• För utskrift: text med bilder om bakgrunden till utställningen.

  utst.nr. 273

GALLERIBLANDNING
9.9 – 23.9 2012

Verk i en mängd olika tekniker av en mängd olika konstnärer. I första
hand samtida svenska. Här finns målningar, teckningar, grafik och foto av bl a
Oscar Reutersvärd, Birgitta Liljebladh, Hans Viksten, X-et, Hans Wigert, Synnöve
Beskow, Lennart Aschenbrenner, Igge Karlsson, Evy Låås.
utst.nr. 272